Etik inom filosofi

Etik är en särskild del av filosofin och kallas ibland moralfilosofi. Etik handlar om vad som kan anses rätt och fel i mänskligt handlande. Det rätta bör sedan ligga till grund för vad som är ett moraliskt handlande. Moraliskt handlande är lösgjort från egenintresse och inbegriper ett opartiskt perspektiv. Eller annorlunda formulerat: vi bör handla efter upplysta preferenser och inte själviska.

Vad är moral?

Moral är vad som är rätt och fel (utifrån en etisk, ej juridisk aspekt). Medan det saknas universella regler finns det snarare ett flertal helt eller delvis skilda synsätt. Den svåra biten med moral blir därmed att komma till någon slutsats för vad som egentligen kan anses rätt eller fel, gott eller ont. På vilka grunder kan ett sådant omdöme göras?

Moralen härstammar från förnuftet. I boken Rätt och fel skriver Rachels att ”Eftersom vi är rationella kan vi betrakta vissa fakta som skäl för att bete och på det ena eller andra sättet. Vi kan formulera dessa skäl och fundera över dem”. Rachels skriver också om vad som gör moral bland människor möjligt och pekar på tre punkter:

  • Förmågan till opartiskhet.
  • Att en uppsättning regler i det sociala livet tjänar allas intressen.
  • Vår (relativa) tendens att hysa omsorg för andra.

Fastän vi äger förmåga till moraliskt handlande uppstår ständigt beslut där vi är oense med varandra och ibland till och med själva osäkra på vad vi anser är rätt. Det är omöjligt att skapa moralregler som kan följas under alla omständigheter då det ofta dyker upp situationer där motsträviga argument pekar åt olika håll.

Det finns ofta inslag av kompromiss inom etiken. Även om vi gärna skulle vilja göra vad som föll oss in i varje situation framstår det snart uppenbart att vi på det stora hela tjänar på att regler existerar som också innefattar oss själva. Annars hade vi blivit föremål för andras självsvåldiga beteenden. Vad som är rätt och fel handlande är därför ofta något som ”vi ställer upp på” eftersom det på det stora hela är för oss godtagbart (något som framgår av punkt två i listan ovan).

Att resonera kring etik

Att undersöka vad som är korrekt etik leder ofrånkomligt till olika uppfattningar. Givna svar står inte att finna genom matematiska ekvationer eller kemiska analyser utan vägen går via argument, inte sällan anförda av hypotetiska tankeexempel. Det händer att argumenten blir motstridiga när komplicerade moraliska frågor ska avgöras, något som lett till att olika etiska teorier uppstått. Några sådana teorier, eller perspektiv, är dessa:

  • Konsekvensetik. Som med ett annat ord kallas utilitarism.
  • Pliktetik. Att handlingar bör styras av regler och normer oberoende av konsekvenser.
  • Dygdetik. Att handlingar utgår från vad som kan betraktas som goda och förnuftiga mänskliga egenskaper.

Oavsett vilken teori det gäller är det obestridligt att dess argument behöver bygga på opartiskhet och förnuftighet – handlandet ska tillgodose alla inblandades intressen. Det som ofta kommer i vägen för en sann moral är fördomar och själviskhet.

En ytterligare sak att beakta är att etik kan vara kulturellt betingad. Vad som anses för rätt handlande behöver inte vara detsamma överallt i världen. Detta försvårar ytterligare att bestämma vad som är en bra eller dålig handling.

Etiska frågeställningar

Inom moralfilosofin finns återkommande frågor som är särskilt diskuterade på grund av deras komplexitet och ibland för de starka känslor de framkallar. En del etiska känsliga frågor har dessutom kontroversiella sidor, men en viktig sak inom moralfilosofin är att uppfattningar får diskuteras.

Frågor kring abort, homosexualitet, rasism, eutanasi och klimat är exempel på sådana ämnen.

Vad som gör dessa frågor än mer problematiska är att de i vissa fall, som frågor kring klimat, kräver specifik kunskapsexpertis och blir därför svårbehandlade för filosofer. Filosofen Peter Singer tillstår själv detta i frågan om vad som är bästa valet mellan kol- och kärnkraft i sin bok Praktisk etik, men tillägger att det trots allt kan finnas ett värde med en filosofisk synvinkel i sådana frågor.

Fördjupningsartiklar i etiska frågor:

Pliktetik

Som av namnet framgår en etik som bygger på plikter, men också rättigheter som plikten villkorar för. Som rättesnöre gäller fasta normer, vilka är relativt tydliga vad gäller rätt och fel.

Det tydliga linjerna inom pliktetiken gör den enklare att följa än andra etiska inriktningar. Dess nackdelar är att det i vissa frågor är svårt att finna givna uppdelningar mellan rätt och fel. Därmed kan pliktetiken ibland bli fattig på nyanser eller inte vara applicerbar i vissa moraliska frågor.

Dygdetik

Moralisk inriktning som går tillbaka på antika filosofin och behandlade ursprungligen karaktären. Hos Aristoteles handlingsetik betonades medelvägen, vilket innefattade att en människa befinna sig någonstans i mitten mellan övermåttet och bristen.

Denna etiska inriktning blev sedd som omodern under lång tid men har kommit tillbaka inom moralfilosofin, fast med mer fokus på handlandet än karaktären.

Vad som är moralisk rätt handlande ska svara mot en persons dygder. En sådan etik går igenom en persons hela sätt att vara och dennes egenskaper. Det handlar om hur en människa lever och inte enbart ställer sig inför moraliska frågor.

Konsekvensetik

En återkommande moralisk konfliktfråga är om det är försvarbart att offra en människa för en högre sak. Till exempel att offra en människa för att rädda flera andra människor eller offra en sjuk och gammal människa för att rädda ett barn. Kring dessa frågor brukar det finns två skilda positioner: den ena menar att handlandet ska vägledas av det som gör mest nytta (nettovärde totalt), den andra menar hänvisar till människans okränkbarhet som är överordnat den rena nyttoaspekten.

Den första av dessa åsikter företräds av utilitaristerna som anammar en konsekvensetik. Konsekvensetiken är enkel till son princip, det hävdar att det bästa valet är att handla på ett sådant sätt som medför mest nytta, eller värde, totalt sett. Den handlingsväg som ger bästa konsekvensen ska väljas.

Källor

Rachels, James & Stuart. (2017). Rätt och fel. (Övers. L. Sjösten). Lund: Studentlitteratur.
Singer, Peter. (2016). Praktisk filosofi. (Övers. J. Jackobsson). Stockholm: Thales.
Singer, Peter (2021) En värld nu. Globaliseringens etik (Övers. Jim Jakobsson). Stockholm: Fri tanke.