Etik inom filosofi
Etik är en särskild del av filosofin och kallas ibland moralfilosofi. Etik handlar om vad som kan anses vara rätt och fel i mänskligt handlande. Det rätta bör sedan ligga till grund för vad som är ett moraliskt handlande. Moraliskt handlande är lösgjort från egenintresse och inbegriper ett opartiskt perspektiv. Ett annat sätt att formulera det är att vi bör handla efter upplysta preferenser och inte själviska.
Vad är moral?
Moral är vad som är rätt och fel (utifrån en etisk, ej juridisk aspekt). Medan det saknas universella regler finns det snarare ett flertal helt eller delvis skilda synsätt. Den svåra biten med moral blir därmed att komma till någon slutsats för vad som egentligen kan anses rätt eller fel, gott eller ont. På vilka grunder kan ett sådant omdöme göras?
Moralen härstammar från förnuftet. I boken Rätt och fel skriver Rachels att ”Eftersom vi är rationella kan vi betrakta vissa fakta som skäl för att bete och på det ena eller andra sättet. Vi kan formulera dessa skäl och fundera över dem”. Rachels skriver också om vad som gör moral bland människor möjligt och pekar på tre punkter:
- Förmågan till opartiskhet.
- Att en uppsättning regler i det sociala livet tjänar allas intressen.
- Vår (relativa) tendens att hysa omsorg för andra.
Fastän vi äger förmåga till moraliskt handlande uppstår ständigt beslut där vi är oense med varandra och ibland till och med själva osäkra på vad vi anser är rätt. Det är omöjligt att skapa moralregler som kan följas i alla situationer, ofta dyker det upp situationer där motsträviga argument pekar åt olika håll.
Det finns ofta inslag av kompromiss inom etiken. Även om vi gärna skulle vilja göra vad som föll oss in i varje situation framstår det snart uppenbart att vi på det stora hela tjänar på att regler existerar som också innefattar oss själva. Annars hade vi blivit föremål för andras självvåldliga beteenden. Vad som är rätt och fel handlande är därför ofta något som ”vi ställer upp på” eftersom det på det stora hela är för oss godtagbart (något som framgår av punkt två i listan ovan).
Att resonera kring etik
Att undersöka vad som är korrekt etik leder ofrånkomligt till olika uppfattningar. Givna svar står inte att finna genom matematiska ekvationer eller kemiska analyser utan vägen går via argument, inte sällan anförda av hypotetiska tankeexempel. Det händer att argumenten blir motstridiga när komplicerade moraliska frågor ska avgöras, något som lett till att olika etiska teorier uppstått. Några sådana teorier, eller perspektiv, är konsekvensetik (utilitarism), pliktetik (att handlingar bör styras av regler och normer oberoende av konsekvenser) och dygdetik (att handlingar utgår från vad som kan betraktas som goda och förnuftiga mänskliga egenskaper).
Oavsett vilken teori det gäller är det obestridligt att dess argument behöver bygga på opartiskhet och förnuftighet – handlandet ska tillgodose alla inblandades intressen. Det som ofta kommer i vägen för en sann moral är fördomar och själviskhet.
En ytterligare sak att beakta är att etik kan vara kulturellt betingad. Vad som anses för rätt handlande behöver inte vara detsamma överallt i världen. Detta försvårar ytterligare att bestämma vad som är en bra eller dålig handling.
Etiska frågeställningar
Det finns etiska frågor som är särskilt diskuterade på grund av deras komplexitet och ibland för de starka känslor de framkallar. En del etiska känsliga frågor har dessutom kontroversiella sidor, men en viktig sak inom etik är att uppfattningar får diskuteras.
Frågor kring abort, homosexualitet, rasism, eutanasi och klimat är exempel på sådana ämnen.
Vad som gör dessa frågor än mer problematiska är att de i vissa fall, som frågor kring klimat, kräver specifik kunskapsexpertis och blir därför svårbehandlade för filosofer. Filosofen Peter Singer tillstår själv detta i frågan om vad som är bästa valet mellan kol- och kärnkraft i sin bok Praktisk etik, men tillägger att det trots allt kan finnas ett värde med en filosofisk synvinkel i sådana frågor.
Fördjupningsartiklar i etiska frågor: