Etiska frågor

Etik är en särskild del av filosofin och kallas ibland moralfilosofi. Etik handlar om vad som kan anses vara rätt och fel i mänskligt handlande. Det rätta bör sedan ligga till grund för vad som är ett moraliskt handlande.

Att undersöka vad som är korrekt etik leder ofrånkomligt till olika uppfattning. Några givna svar finner man inte genom matematiska ekvationer eller kemiska analyser utan vägen går via argument. Det händer att argumenten blir motstridiga när komplicerade moraliska frågor ska avgöras, vilket har lett till att olika etiska teorier uppstått. Några sådana teorier, eller perspektiv, är konsekvensetik (även kallad utilitarism), pliktetik och dygdetik.

Oavsett vilken teori det gäller är det obestridligt att dess argument behöver bygga på opartiskhet och förnuftighet – handlandet ska tillgodose alla inblandades intressen. Det som ofta kommer i vägen för en sann moral är fördomar och själviskhet.

En ytterligare sak att beakta är att etik kan vara kulturellt betingad. Vad som anses för rätt handlande behöver inte vara detsamma överallt i världen. Detta försvårar ytterligare att bestämma vad som är en bra eller dålig handling.

Särskilda etiska frågor

Det finns etiska frågor som är särskilt diskuterade på grund av deras komplexitet och ibland också de känslor de framkallar. En del etiska känsliga frågor är dessutom kontroversiella, men en viktig sak inom etik är att uppfattningar får diskuteras.

Frågor abort, homosexualitet, rasism, eutanasi och klimat är exempel på sådana frågor.

Vad som gör dessa frågor än mer problematiska är att de i vissa fall som klimat kräver specifik kunskapsexpertis och de blir därför mer svårbehandlade för filosofer. Filosofen Peter Singer tillstår själv detta i frågan om vad som är bästa valet mellan kol- och kärnkraft i sin bok Praktisk etik, men tillägger att det trots allt kan finnas ett värde med en filosofisk synvinkel i sådana frågor.

Vad är moral?

Moral är vad som är rätt och fel, gott och ont. Men det gäller inga universella regler, utan snarare ett flertal helt eller delvis skilda synsätt.

Den svåra biten med moral blir därmed att komma till någon slutsats för vad som egentligen kan anses rätt och fel. På vilka grunder kan ett sådant omdöme göras?

Moralen härstammar från förnuftet. I boken Rätt och fel skriver Rachels att ”Eftersom vi är rationella kan vi betrakta vissa fakta som skäl för att bete och på det ena eller andra sättet. Vi kan formulera dessa skäl och fundera över dem”. Rachels skriver också om vad som gör moral bland människor möjligt och pekar på tre punkter:

  • Förmågan till opartiskhet.
  • Att en uppsättning regler i det sociala livet tjänar allas intressen.
  • Vår (relativa) tendens att hysa omsorg för andra.

Fastän vi äger förmåga till moraliskt handlande uppstår ständigt beslut där vi är oense med varandra och ibland till och med själva osäkra på vad vi anser är rätt. Det är omöjligt att skapa moralregler som kan följas i alla situationer, ofta dyker det upp situationer där motsträviga argument pekar åt olika håll.

Det finns ofta inslag av kompromiss inom etiken. Även om vi gärna skulle vilja göra vad som föll oss in i varje situation framstår det snart uppenbart för oss att vi på det stora hela tjänar på att regler existerar som också innefattar oss själva. Annars hade vi blivit föremål för andras självvåldliga beteenden. Vad som är rätt och fel handlande är därför ofta något som ”vi ställer upp på” eftersom det på det stora hela är för oss godtagbart (något som framgår av punkt två i listan ovan).

Källor

Rachels, James & Stuart. (2017). Rätt och fel. (Övers. L. Sjösten). Lund: Studentlitteratur.
Singer, Peter. (2016). Praktisk filosofi. (Övers. J. Jackobsson). Stockholm: Thales.