Civil olydnad

Förhållningssättet inför civil olydnad kan skilja sig avsevärt: en avvisar det kategoriskt medan andra menar att det är det enda alternativet i en värld där maktbesluten är omöjliga att påverka på annat sätt. Därtill finns de som intar en position någonstans i mitten och kan tänka sig civil lydnad som en metod när det finns berättigade undantag.

Det kategoriska fördömandet av civil olydnad åberopar sig ofta på uppfattningen att lagarna är ordnade så att de ska gagna samhället och allmänheten på bästa sätt. Att därför utföra vad som går emot lagen är att gå emot den allmänna folkviljan.

Motargumentet är att lagar inte nödvändigtvis representerar den allmänna viljan, de kan ha förvanskats genom egenintresse hos styrande eller genom påtryckningar från inflytelserika grupper. Eller så kan lagar med brister uppkommit. Enklaste sättet att illustrera sådana omständigheter är att framhålla auktoritära regimer i vilka den individuellas rätt inskränkts.

I ett demokratiskt land är det viktigt att följa besluten om stadgar. Att åsidosätta lagarna riskerar att undergräva styrelseformen, vilket på sikt kunde få betydande negativa konsekvenser för medborgarna själva och deras individuella rättigheter. Men även inom en demokrati kan det finnas argument för att i särskilda fall bryta mot lagarna.

Filosofen Peter Singer resonerar kring hur det i en demokrati finns en majoritet inför en uppsättning frågor, men inte inför enskilda. Det är högst sällan omröstningar sker gällande enskilda frågor, vilket lämnar utrymme för argument om att i sådana fall motsätta sig och eventuellt bryta mot lagar. I enskilda frågor kan utfallet av överhängande lagar resulterar i orättvisa utfall och för att åstadkomma vad som anses vara en moralisk rättvisa återstår ibland bara civil olydnad.

Civil olydnad som upprätthållare av moral

Civil olydnad är i sin natur en metod att gripa till då försök på lagliga vägar inte fört med sig resultat. Etiska skäl kan vara starkare än att underordna sig beslut som fattas på demokratisk väg. Peter Singer skriver att sådan ”olydnad är ett försök att återupprätta snarare än att motverka den demokratiska beslutsprocessen”.

Ofta krävs det aktioner för att föra saker till allmänhetens medvetande. En aktion som utgör civil olydnad och bryter mot lagar i det demokratiska samhället kan på samma gång vara det som öppnar ögonen hos allmänheten och får optionen att väga över till den andra sidan i frågan. I ett modernt samhälle där utbredd direktdemokrati inte är en möjlighet kan aktioner av detta slag var tvungna för att uppnå nog uppmärksamhet till att skapa en agenda för undanskymda enskilda frågor.

Peter Singer tar upp en incident där påfallande grymma djurförsök utfördes på apor utan någon uppenbar vetenskaplig nytta. Dessa filmandes dessutom av de involverade, men videobandet stals och visades upp för offentligheten som fördömde djurförsöken. Det uppstod snabbt en enighet kring att dessa djurförsök var förkastliga. Fast det krävdes en olaglig handling för att skapa kännedom om vad som pågick.

Att värdera majoritetsstyrda beslut

Som nämnts grundas mycket av kritiken mot civil olydnad i att de bryter mot lagar, vilka i ett demokratiskt samhälle beslutats om gemensamt. Det går dock att nyansera bilden av majoritetsbeslutens värde, något Peter Singer gör: ”Ingen sansad demokrat skulle hävda att majoriteten alltid har rätt. Om 49 procent av befolkningen kan ha fel, kan 51 procent också ha det.”

När företrädare för olika åsiktsidor nästan är helt lika förefaller det inte självklar bärande att ovillkorligt hänvisa till lagens suveränitet i varje fall där denna utmanas. Denna inre motsägelse i demokratins kärna kan ges vidare utvecklas till den punkt där man blir tvungen att delvis underkänna demokratiska beslutsunderlag som bärare av moralisk sanning. Inte mindre problematiskt ur ett moraliskt perspektiv blir det inför det vida kända faktumet att medborgare inte röstar enbart utifrån etiska ställningstaganden utan ofta med inblandning av egenintresse.

Frederick Douglass uttalade en gång orden ”i striden för det rätta är en enda människa en majoritet”. Douglass som växte som under sin uppväxt i 1800-talet USA var en slav likt många andra afroamerikaner delade förmodligen inte den utbredda meningen hos befolkningen att slaveriet var en norm värd att försvara. Han skulle aktivt förespråka slaveriets avskaffande och med tiden kom åsikterna att vända, han själv blev han politiker och nådde positionen som den första svarta vicepresidenten i landet.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Andra ämnen - läs vidare

Källor

Singer, Peter. (2016). Praktisk filosofi. (Övers. J. Jackobsson). Stockholm: Thales.