Nietzsche

1844-1900

Nietzsche fotoFriedrich Nietzsche föddes i Röcken, nära Leipzig. Han genomförde universitetsstudier i grekisk filologi och blev också professor i grekiska på universitetet i Basel. Han avslutade dock självmant sin tjänst där efter ett par år och blev alltmer isolerad.

I sin ungdom var Nietzsche starkt påverkad av Schopenhauer och även om han kom att göra avsteg från dennes filosofi förblev hans livsuppfattning besläktad med Schopenhauers pessimism. Båda filosoferna motsatte sig också sitt ämne som akademisk disciplin för att i stället beakta den som ett sätt ett sätt att leva.

Aforismer som framställningsform

Nietzsche använde ofta aforismen som form för sin filosofi, med den aforistiska framställningen ville han undvika den systematiska och dogmatiska filosofin. I Mänskligt – alltförmänskligt (Menschliches, Allzumenschiliches I-II, 1978) följer ett tusental korta avsnitt efter varandra. I detta verk som utgavs i två delar ger Nietzsche prov på sin individualistiska och genomträngande livssyn och uppvisar även sin utomordentliga formuleringskonst.

Nihilism

Ett verk som står ut i Nietzsches produktion är Så talade Zarathustra (Also sprach Zarathustra, 1883-85). Här använder sig Nietzsche av poeten, filosofen och religionsstiftaren Zarathustra (vars livstid sägs ha varit någon gång på 1000-talet f.Kr.) som språkrör.

Ett välkänt citat härstammande ur detta verk är ”Gud är död!”. Nietzsche var emellertid långt ifrån den första bland filosofer som uttryckte en skepsis gällande Guds existens. Redan Spinoza gjorde detta och än mer markant gjorde Ludwig Feuerbach så.

Fast det var Nietzsche som påkallade den nihilistiska uppfattningen med människor som lever i en värld där Gud inte längre syns till. Ett sådant synsätt framkallar en nihilism där absoluta värden saknas och där allt kan omprövas. I denna tillvaro finns ingen frälsning blott lidande och förnedring. Nihilisten var en gestalt som emellanåt dök upp i rysk litteratur under Nietzsches levnadstid och så här heter det om denne i Pjotr Kropotkins En anarkists minnen:

Nihilisten lät sin kärlek till uppriktigheten komma till synes i det dagliga livets minsta detaljer. Han förkastade de konventionella formerna av sällskaplig konversation och uttryckte sina åsikter rakt på sak och utan omskrivningar.

Näraliggande till nihilism markerar Nietzsche det perspektivistiska, vilket står för en relativ inställning som korsar det dogmatiska. Ur detta finner Nietzsche bland annat att människan söker inte enbart sanningen för sanningens egen skull, utan som en beståndsdel i viljan till makt och självhävdelse.

En omdiskuterad gestalt i Så talade Zarathustra är övermänniskan (übermenschen). Bilden av övermänniskan framstår i flera olika tappningar, som ett ideal och en förnyelse och vidare en metaforisk skepnad: ”Människan är en lina, knuten mellan djur och övermänniska – en lina över en avgrund.”

Idén till övermänniskan har tillskrivits intryck av Charles Darwins upptäckt om människan som en utveckling av apan och att Nietzsche följaktligen skulle ha sett övermänniskan som en nästa utvecklingsfas. Andra menar dock att övermänniskan snarare gällde en individualistisk utveckling i högre moralisk anda. Säkert är att tanken skulle upptas på 1900-talet av nazisterna som en avbild över den rena människan kontra den degenererade. Denna tolkning är föga överensstämmande med den egentliga betydelse som framkommer i läsningen av Nietzsches verk.

Sjukdom och storhetsvansinne

Stora delar av Friedrich Nietzsches liv präglades av sjukdom, redan som barn plågades han bland annat av migrän och värk i kroppen. Sedan han lämnat universitetet reste han till många kurorter, men efter ett slaganfall avslutades resandet och han vårdades av sin mor och syster.

Under senare delen av sitt liv försämrades också Nietzsches psykiska hälsa vilket småningom ledde till sinnessjukdom. Ett av de märkbara symptomen på Nietzsches psykiska besvär var en antydan om storhetsvansinne som märks inte minst i det sena verket Bortom ont och gott.

Nietzsches värderelativism och antiintellektualism slog igenom på 1900-talet och hans betydelse har märkts på flera av kulturens områden. Förutom inom filosofi har hans påverkan kunnat skymtas inom skönlitteraturen och psykoanalysen. Hans uppenbarelse i form av den extravaganta mustaschen och den strängt skådande blicken för associationerna till den irreversible individen fast i fördjupade tankar.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Nietzsche länkar - läs vidare

Litteratur

Skrifter av Nietzsche

  • Tragedins födelse - 1872
  • Mänskligt - alltförmänskligt (Menschliches, Allzumenschiliches I-II) - 1878
  • Den glada vetenskapen -1883
  • Så talade Zarathustra (Also sprach Zarathustra) - 1883-85
  • Bortom ont och gott - 1886
  • Till moralens genealogi - 1887

Böcker om Nietzsche

  • Friedrich Nietzsche. Liv, filosofi, politik av David Brolin - 2010

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.