Nietzsche

1844–1900

Nietzsche fotoFriedrich Nietzsche föddes i Röcken, nära Leipzig. Han genomförde universitetsstudier i grekisk filologi och blev professor i grekiska på universitetet i Basel. Han avslutade dock självmant sin tjänst där efter ett par år och blev alltmer isolerad.

I sin ungdom var Nietzsche starkt påverkad av Schopenhauer och fastän han skulle göra avsteg från dennes filosofi förblev hans livsuppfattning besläktad med Schopenhauers pessimism. Båda filosoferna motsatte sig också sitt ämne som akademisk disciplin för att i stället beakta den som ett sätt ett sätt att leva.

Aforismen som framställningssätt

Nietzsche använde ofta aforismen som form för sin filosofi och ville med aforismen undvika den systematiska och dogmatiska filosofin. I Mänskligt – alltförmänskligt (Menschliches, Allzumenschiliches I-II, 1978) följer ett tusental korta avsnitt efter varandra. I detta verk som utgavs i två delar ger Nietzsche prov på sin individualistiska och genomträngande livssyn och uppvisar även sin utomordentliga formuleringskonst.

Nihilism och synen på övermänniskan

Ett verk som står ut i Nietzsches produktion är Så talade Zarathustra (Also sprach Zarathustra, 1883-85). Här använder sig Nietzsche av poeten, filosofen och religionsstiftaren Zarathustra (vars livstid sägs ha varit någon gång på 1000-talet f.Kr.) som språkrör.

Ett välkänt citat härstammande ur detta verk är ”Gud är död!”. Nietzsche var emellertid långt ifrån den första bland filosofer som uttryckte en skepsis gällande Guds existens. Spinoza gjorde detta och än mer markant gjorde Ludwig Feuerbach så. Fast vad Nietzsche ville säga med ”Gud är död!” rörde snarare sekundära konsekvenser som att i en värld utan Gud måste det ske en omvärdering av de moraliska värdena där människans värde inte längre är något som är nedärvt från födseln utan måste förvärvas genom kulturen.

Fast det var Nietzsche, utan att för den delen kalla sig själv nihilist, som påkallade den nihilistiska uppfattningen med människor som lever i en värld där Gud inte längre syns till. Ett sådant synsätt framkallar en nihilism där absoluta värden saknas och där allt kan omprövas. I denna tillvaro finns ingen frälsning blott lidande och förnedring. Nihilisten var en gestalt som emellanåt dök upp i rysk litteratur under Nietzsches levnadstid och så här heter det om denne i Pjotr Kropotkins En anarkists minnen:

Nihilisten lät sin kärlek till uppriktigheten komma till synes i det dagliga livets minsta detaljer. Han förkastade de konventionella formerna av sällskaplig konversation och uttryckte sina åsikter rakt på sak och utan omskrivningar.

Näraliggande till nihilism markerar Nietzsche det perspektivistiska, vilket står för en relativ inställning som korsar det dogmatiska. Ur detta finner Nietzsche bland annat att människan söker inte enbart sanningen för sanningens egen skull, utan som en beståndsdel i viljan till makt och självhävdelse.

En omdiskuterad gestalt i Så talade Zarathustra är övermänniskan (übermenschen). Bilden av övermänniskan framstår i flera olika tappningar; som ett ideal och en förnyelse och vidare som en metaforisk skepnad: ”Människan är en lina, knuten mellan djur och övermänniska – en lina över en avgrund.” Nietzsche slungar sin övermänniska mot en civilisation som förlorat ursprungskraften och som befolkad av massmänniskor gått upp i en borgerlig slätstrukenhet.

Idén till övermänniskan har tillskrivits intryck av Charles Darwins upptäckt om människan som en utveckling av apan och att Nietzsche följaktligen skulle ha sett övermänniskan som en nästa utvecklingsfas. Andra menar att övermänniskan gällde en individualistisk utveckling i högre moralisk anda. Säkert är att tanken skulle upptas på 1900-talet av nazisterna som en avbild över den rena människan kontra den degenererade. Denna tolkning är föga överensstämmande med den betydelse som framkommer i läsningen av Nietzsches verk.

Övermänniskan är hos Nietzsche ofta framställd som den ensamma människan som lever i det fördolda. I passager frammanas det manliga och krigiska (dock innefattas också kunskapen och tanken) och där det önskas att "tapperheten kommer till heders igen". Detta skulle utmynna i en ny tidsålder präglad av heroism parat med obundna människorna som inte enbart flyter med i den i mycket förfelade civilisationen.

Sjukdom och storhetsvansinne

Stora delar av Friedrich Nietzsches liv präglades av sjukdom, redan som barn plågades han bland annat av migrän och värk i kroppen. Sedan han lämnat universitetet reste han till många kurorter, men efter ett slaganfall avslutades resandet och han vårdades av sin mor och syster.

Under senare delen av sitt liv försämrades också Nietzsches psykiska hälsa vilket småningom ledde till sinnessjukdom. Ett av de påfallande symptomen hos Nietzsches psykiska besvär var en antydan om storhetsvansinne som märks inte minst i det sena verket Bortom ont och gott.

Nietzsches värderelativism och antiintellektualism slog igenom på 1900-talet och hans betydelse har märkts på flera av kulturens områden. Förutom inom filosofi har hans påverkan kunnat skymtas inom skönlitteraturen och psykoanalysen. Hans uppenbarelse i form av den extravaganta mustaschen och den strängt skådande blicken för associationerna till den irreversible individen fast i fördjupade tankar.

Översikt: Alla filosofer efter kronologi

Artikelförfattare: Oskar Strandberg
Senast reviderad: 2023-03-16

Nietzsche citat

"Där staten upphör, där först tar människan vid, den människa som inte är överflödig. Där begynner det nödvändiga nynna sin visa, sin enastående och oersättliga melodi."

*

"Just mellan de mest lika ljuger skenet skönast: ty över den minsta klyftan slår man sist en bro."

*

"I glappet mellan den vi en dag vill bli och den vi just nu är, måste det finnas plats för smärta, ångest, avund och förödmjukelse. Vi lider därför att vi inte spontant bemästrar de ingredienser som krävs för ett fullödigt liv."

*

"Personer som förstår en sak på djupet blir den sällan evigt trogna. Det har sett den just på djupet, och där syns alltid mycket som är ruttet."

*

"Konstens utveckling är knuten till dubbelheten hos det apolloniska och dionysiska."

*

"Vi måste kunna glädjas då och då åt vår dårskap för att få behålla glädjen över vår visdom!"
- ur Den glada vetenskapen

*

"Bönen är uppfunnen för det slag av människor som egentligen aldrig har några egna tankar och för vilka en själens lyftning är obekant eller förlöper obemärkt."
- ur Den glada vetenskapen

Nietzsche länkar – läs vidare

Litteratur

Skrifter av Nietzsche

  • Tragedins födelse - 1872
  • Mänskligt - alltförmänskligt (Menschliches, Allzumenschiliches I-II) - 1878
  • Den glada vetenskapen - 1883
  • Så talade Zarathustra (Also sprach Zarathustra) - 1883-85
  • Bortom ont och gott - 1886
  • Till moralens genealogi - 1887

Böcker om Nietzsche

  • Friedrich Nietzsche. Liv, filosofi, politik av David Brolin - 2010

Källor

Nordin, Svante. (2003). Filosofins historia. Lund: Studentlitteratur.