Singer
Peter Singer är en av de mest kända samtida filosoferna och en av de mest kontroversiella. Hans bidrag till etiska frågor har ofta präglats av en förmanande linje, vilket gällt sådant som abort, miljö, djurens rättigheter och människors plikter.
Från en utilitaristisk ståndpunkt
Peter Singer intar en utilitaristisk ståndpunkt i etiska frågor. Han medger att det utilitaristiska synsättet inte alltid erbjuder felfria tillvägagångssätt, men ofta har bäst grund att stå på.
För Singer kan omdömen betraktas som moraliskt rätta eller felaktiga från ett universellt perspektiv. En rättfärdig etisk handling bör vara den som är troligast att i högsta grad uppfylla de involverades preferenser.
Singers syn på rättviseprinciper är i flera fall fordrande. Han gör tydligt att vi bör hjälpa andra om vi kan. Att hjälpa närstående räcker inte, principen är långt mer omfattande. Vi bör till exempel försöka förhindra att barn svälter i länder där fattigdomen är utbredd.
I en inflytelserik uppsats som publicerades 1972 pläderade Singer för att människor i rika länder har en moralisk skyldighet att dela med sig till behövande i fattiga länder. Välgörenheten var inte begränsad till mindre summor utan vad som skulle skänkas var i stort sett allt som kunde undvaras. Ståndpunkten utgår från att om vi kan hindra något dåligt från att hända bör vi försöka uppnå detta med alla våra medel.
Denna allomfattande syn på att förhindra lidande har utmynnat i effektiv altruism, en term som också fått namnge en social rörelse. I korthet handlar det om att finna den optimala vägen till att hjälpa andra. Till exempel genom vilken form av välgörenhet ett bidrag ger mest nytta.
Tänkesättet kan överföras på jämlikhet mellan människor. För Singer är det motiverat att belöna ansträngningar som utgör incitament för att tjäna mer pengar då ansträngningar hos anställda kan vara gynnsamt för samhället.
Nyttan med att belöna kompetens avvisas däremot av Singer. Att människor betalas av samhället för deras kompetens i stället för sina behov bidrar till ojämlika förhållanden. Men han inser att det vore näst intill omöjligt att ändra på detta genom lagändringar i ett land då det skulle leda till ”begåvningsflykt”. Att ändra samhället på denna punkt hade dessutom varit svårt av den anledningen att saken ligger fast som del i människans psykologi: människor handlar i egenintresse och har en ”tendens att hitta sätt att kringgå varje system som undertrycker fri företagsamhet”.
Jämlikhet mellan människor och icke-mänskliga djur
En fråga som Singer förknippas med är den om djurens rättigheter och som Singer införlivar som en del i jämlikhetsprincipen. När Singer först presenterade sina idéer i slutet av 1970-talet ansågs de högst radikala, vilket de säkerligen gör för många fortfarande, men det finns idag en högre medvetenhet kring djurs lidande och flera djurarter tillskrivs högre grad av intelligens och andra förmågor.
Singer anser inte att människan som art har särskilda privilegier gentemot andra arter. I stället för att dela in efter arttillhörighet ställer Singer självmedvetenheten som kriterium. Varelser med självmedvetande kallar han ”personer”. Han drar skiljelinjer mellan personer och icke-personer där djur kan ingå i båda kategorierna liksom människor kan göra det.
Argumentet lyder ”lika hänsyn till intressen” och Singer diskuterar hur intressebilden ser ut för djurarter. Han avser inte att samtliga djur bör ha jämlikhetsstatus med människan, till exempel bortser han från mer primitiva djur utan förnimmelser. Det finns också fall där människans breda känslomässiga spektrum inte ska jämställas med ett djurs. ”Normala vuxna människor har mentala förmågor som i vissa omständigheter får dem att lida mer än djur skulle göra under samma omständigheter”, noterar Singer, men tillägger att samma argument kan användas för att åtskilja svårt mentalt handikappade människor från andra människor. För Singer befinner sig ”icke-mänskliga djur, spädbarn och mentalt starkt handikappade människor i samma kategori.”
En central fråga är om vi bör döda djur för att få i oss föda. Inför motargumentet att så gör många andra djur invänder Singer att de människor som lever i industrisamhällen inte behöver döda för att tillgodose sina kostbehov.
Vad som gör att vårt köttätande särskilt kan ifrågasättas är behandlingen av djuren. I den moderna djuruppfödningen får djuren långt ifrån alltid ett bra liv före de dödas utan ”behandlas som maskiner som omvandlar foder till kött”.
Det andra stora området där artpartiskhet gäller är djurförsök. Singer är i allmänhet motståndare till djurförsök och i synnerhet mot sådana som inte görs i vetenskapliga syften utan av företag i samband med produktutveckling och ger som exempel ett företag som sysslar med antirynkbehandling.
Dödshjälp
Peter Singers djärva slutsatser i etiska frågor har orsakat kontroverser. Efter att hans bok Praktisk etik publicerades första gången 1979 uppstod sådana starka protester mot hans syn på eutanasi att föreläsningar med honom tvingades ställas in.
Singer ser inga tillräckligt starka skäl för att dödshjälp inte ska erbjudas personer som frivilligt vill förkorta sina liv då deras liv förändrats i den grad att någon livskvalitet inte längre står att finna. Han jämför med att vi avlivar djur för att de ska berövas svår smärta, men inte tillåter människor att självmant bestämma över sina liv när de drabbas av ett outhärdligt lidande eller andra händelser som drastiskt minskar livskvaliteten.
Egna och andras intressen
I böckerna En värld och En värld nu skriver Singer om en globaliseringens etik där han framhåller vikten av att vi, och särskilt de politiska ledarna, intar ett globalt etiskt synsätt. Våra etiska omdömen är baserade på situationer som utgår från mindre människogrupper där vi har direkta relationer med dem vi interagerar med. I en globaliserad värld måste våra etiska synsätt även införliva människor som lever långt från oss och vi aldrig mött, särskilt då vårt beteende sätter klimatavtryck som påverkar alla som lever på jorden.
Han kommenterar klyftan mellan de egnas och andras intressen och tar upp att de politiska ledarna för USA inte velat kompromissa med landets ekonomi eller förhandla om sina egna medborgares livsstil fastän det medför stora konsekvenser för människor i andra delar i världen på grund av ohållbara aspekter gentemot miljön.
I fråga om militära insatser tar Singer upp att stormakter ogärna riskerar sina egna soldater för bistå konflikter på andra håll i världen. Denna ovilja att utsätta ett relativt få av det egna landets människor för fara resulterar i långt fler döda i en annan region. Singer tillägger dock i pragmatisk anda: ”Det finns ingen världsregering, och så länge denna situation råder måste vi ha suveräna stater, och ledarna för dessa stater måste ge företräde åt sina egna medborgares intressen. Annars skulle demokratin inte kunna fungera, såvida väljarna inte plötsligt förvandlades till altruister av ett slag som aldrig skådats i stor skala.”
Översikt: Alla filosofer efter kronologi