Singer
Peter Singer är en av de mest kända nutida filosoferna och även en av de mest kontroversiella. Hans bidrag till diskussioner kring etiska frågor har ofta präglats av en förmanande linje, vilket gällt sådant som abort, miljö och människors rättigheter.
Från en utilitaristisk ståndpunkt
Peter Singer intar en utilitaristisk ståndpunkt i etiska frågor. Han medger att det utilitaristiska synsättet inte alltid bjuder perfekta tillvägagångssätt, men att det ofta har den bästa grunden att stå på.
Han menar att omdömen kan betraktas som moraliskt rätta eller felaktiga från ett universellt perspektiv. En rättfärdig etisk handling bör vara den som är troligast att i högsta grad uppnå preferenser hos de som involveras.
Singers syn på rättviseprinciper är i flera fall kravfulla. Han menar att vi bör hjälpa andra om vi kan. Denna ståndpunkt är inte lika trivial som den i förstone kan verka utan snarare högst fordrande. Att hjälpa någon närstående är en sak, men då kraven även innefattar andra som vi potentiellt sett kan hjälpa blir principen långt mer omfattande. Vi bör till exempel försöka förhindra att barn svälter i länder där fattigdomen är utbredd.
I en inflytande uppsats som publicerades 1972 pläderade Singer för att människor i rika länder har en moralisk skyldighet att dela med sig till behövande i fattiga länder. Välgörenheten var inte begränsad till mindre summor utan vad som skulle skänkas var i stort sett allt vad som kunde undvaras. Ståndpunkten utgår från att om vi kan hindra något dåligt från att hända bör vi se till att hindra detta med alla våra medel.
Denna allomfattande syn på att förhindra lidande har utmynnat i effektiv altruism, vilket är en term som också fått namnge en social rörelse. I korthet handlar det om att finna den optimala vägen till att hjälpa andra. Till exempel genom vilken form av välgörenhet ett bidrag ger mest nytta.
Tänkesättet kan överföras på jämlikhet mellan människor. För Singer är det motiverat att belöna ansträngningar om de utgör ett incitament för tjäna mer pengar då ansträngningar hos anställda kan vara gynnsamt för samhället.
Nyttan med att belöna kompetens avvisas däremot av Singer. Att människor betalas av samhället för deras kompetens i stället för sina behov bidrar till ojämlika förhållanden. Men han inser att det vore näst intill omöjligt ändra på detta genom lagändringar i ett land då det skulle leda till ”begåvningsflykt”. Att ändra samhället på denna punkt hade dessutom varit svårt av den anledningen att saken ligger fast som del i människans psykologi: människor handlar i egenintresse och har en ”tendens att hitta sätt att kringgå varje system som undertrycker fri företagsamhet”.
Jämlikhet mellan människor och icke-mänskliga djur
En fråga som Singer förknippas med är den om djurens rättigheter och som Singer införlivar som en del i jämlikhetsprincipen. När Singer först presenterade sina idéer på slutet av 1970-talet ansågs de högst radikala, vilket dem säkerligen gör för många fortfarande, men det finns idag en högre medvetenhet kring djurs lidande och flera djurarter tillskrivs högre grad av intelligens och andra förmågor.
Bakgrunden till synen på människan som en högre stående varelse än andra djur kommer från den kristna religionens inflytande. Att religiös etik fasats ut i många moderna samhällen har inte hindrat att denna idé levt vidare.
Singer däremot anser inte att människan som art har särskilda privilegier gentemot andra arter. I stället för att dela in efter arttillhörighet ställer Singer självmedvetenheten som kriterium. Varelser med självmedvetande kallar han ”personer”. Han drar skiljelinjer mellan personer och icke-personer där djur kan ingå i båda kategorierna liksom människor kan göra det.
Argumentet lyder ”lika hänsyn till intressen” och Singer diskuterar hur intressebilden ser ut för djurarter. Han menar inte att samtliga djur bör ha samma jämlikhetsstatus med människan, till exempel bortser han från mer primitiva djur utan förnimmelser. Det finns också fall där människans breda känslomässiga spektrum inte ska jämställas med ett djurs. ”Normala vuxna människor har mentala förmågor som i vissa omständigheter får dem att lida mer än djur skulle göra under samma omständigheter”, noterar Singer, men tillägger att samma argument kan användas för att göra skillnad mellan starkt mentalt handikappade människor och andra människor. För Singer befinner sig ”icke-mänskliga djur, spädbarn och mentalt starkt handikappade människor i samma kategori.”
En central fråga är om vi bör döda djur för att få i oss föda. Angående motargumentet att så gör många andra djur invänder Singer att de människor som lever i industrisamhällen inte har behov att döda utan kan tillgodose sina kostbehov på annat sätt.
Vad som gör att vårt köttätande särskilt kan ifrågasättas är behandlingen av djuren. I den moderna djuruppfödningen får djuren långt ifrån alltid ett bra liv före de dödas utan ”behandlas som maskiner som omvandlar foder till kött”.
Det andra stora området där artpartiskhet gäller är djurförsök. Singer är särskilt motståndare till djurförsök som inte görs i vetenskapliga syften utan av företag i samband med produktutveckling och ger som exempel ett företag som sysslar antirynkbehandling.
Dödshjälp
Peter Singers djärva slutsatser i etiska frågor har orsakat kontroverser. Efter att hans bok Praktisk etik publicerades första gången 1979 uppstod sådana starka protester mot hans syn på eutanasi att föreläsningar med honom tvingades ställas in.
Singer ser inga tillräckligt starka skäl för att dödshjälp inte ska erbjudas personer som frivilligt vill förkorta sina liv då deras liv förändrats i den grad att någon livskvalitet inte längre står att finna. Han jämför med att vi avlivar djur för att de ska berövas svår smärta, men vi tillåter inte människor att självmant välja över sina liv när de drabbas av ett outhärdligt lidande eller andra händelser som drastiskt minskar livskvaliteten.
Egna och andras intressen
I böckerna En värld och En värld nu skriver Singer om en globaliseringens etik där han framhåller vikten av att vi, och särskilt de politiska ledarna, intar ett globalt etiskt synsätt. Våra etiska omdömen är baserade på situationer som utgår från mindre människogrupper där vi har direkta relationer med de vi interagerar med. I en globaliserad värld måste våra etiska synsätt även införliva människor som lever långt från oss och som vi aldrig mött, särskilt då vårt beteende sätter klimatavtryck som påverkar alla som lever på jorden.
Han kommenterar klyftan mellan de egnas och andras intressen och tar som exempel upp att de politiska ledarna för USA inte velat kompromissa med landets ekonomi eller förhandla om sina egna medborgares livsstil fastän det medför stora konsekvenser för människor i andra delar i världen på grund av livsstilens ohållbara aspekter gentemot miljön.
I fråga om militära insatser tar Singer upp att stormakter ogärna utsätter sina egna soldaters liv för att bistå konflikter på andra håll i världen. Denna ovilja att utsätta ett relativt få av det egna landets människor för fara resulterar i långt fler döda i ett annan region. Singer tillägger dock i pragmatisk anda: ”Det finns ingen världsregering, och så länge denna situation råder måste vi ha suveräna stater, och lederna för dessa stater måste ge företräde åt sina egna medborgares intressen. Annars skulle demokratin inte kunna fungera, såvida väljarna plötsligt förvandlades till altruister av ett slag som aldrig skådats i stor skala.”
Översikt: Alla filosofer efter kronologi