Filosofernas begrepp

Ad hoc
Som gäller för något specifikt och inte är allmänt tillämpbart.
Allmänbegrepp
Ett allmänt begrepp åsyftar snarare kategorier av ting med gemensamma egenskaper än ett specifikt ting bestående av sin materia. T.ex. inte en specifik stol utan alla stolar.
Analytisk filosofi
Beteckning på filosofiska riktningar som förordar en metodbaserad, analytisk tillämpning. Motsats: syntetisk filosofi.
Antinomi
En motsägelse av två välgrundade, men oförenliga teorier eller ståndpunkter.
A posteriori
Kunskap som innehas först efter erfarenheter. Motsats: a priori.
A priori
Kunskap, oftast analytisk, som innehas på förhand utan att erfarenhet är nödvändig. Motsats: a posteriori.
Begreppsanalys
Tillämpas för att definiera och besvara vad som innefattas i omfattande begrepp såsom godhet, rättvisa och sanning.
Determinism
Uppfattningen att händelser är styrda utifrån inre lagbundenhet snarare än från slumpartade omständigheter.
Dialektik
Konsten att argumentera och att föra argument för sakfrågans skull och inte för diskussionens egen skull, det senare benämndes eristik av Aristoteles och Platon.
Doxa
Antagande, i motsats till vetande (episteme).
Deduktion
Att härleda en slutsats från andra slutsatser, ofta genom att gå från det allmänna (princip) till det speciella (liknande fall). Utmärks av att kunskap härleds från det rationella tänkandet och inte från observationer, vilket gör det till en icke-empirisk metodik. Motsats: induktion.
Dikotomi
Att något är delat i två kategorier med motsatt betydelse, inom filosofin kan detta vara subjektivism och objektivism.
Diskurs
En kedja av uttryck som bildar ett slags underlag för diskussion. Begreppet myntades av Foucault.
Dualism
Inom metafysiken en uppfattning om att det finns två former av substanser, materiell och immateriell (själslig). Jämför Monism. Inom kunskapsteorin att en tro på både det som är sant och falskt ingetdera är en motsägelse.
Empiri
Synen på kunskap som erfarenhetsmässig. Empirisk kunskap är således baserad på kunskap från våra sinnen. Empirism ställs ibland emot rationalism.
Entitet
Ett ting och dess väsen.
Episteme
Vetande, i motsats till antagande (Doxa).
Epistemologi
Kunskapsteori, vad vi kan veta om det som existerar.
Etik
Studiet av moral, det vill säga teorier om vad som är moraliskt rätt och fel.
Existentialism
Filosofisk rörelse där grundantagandet är att människan är en aktiv skapare av sin egen moral och sin egen mening med livet, vilket kan framkalla ångest.
Fallibilism
Uppfattning att kunskap inte är permanent utan provisorisk, det vill säga att observationer som lett till kunskap med tiden kan visa sig felaktiga.
Fenomenologi
En riktning där betraktandet av verkligheten gäller tingen i sig, såsom fenomen.
Finalitet
Ändamålsbestämdhet.
Gnosticism
En religiös, eventuellt filosofisk påverkad, skola som tros ha uppkommit under andra århundrandet. Beskrev mänskligheten som indelad mellan hyliker (del av det materiella), psyketiker (del av det själsliga) och pneumatiker (som kan återvända till det gudomliga och uppnå insikt och vetande, gnosis).
Hedonism
Uppfattning att mänsklig strävan främst är inriktad på njutning och lust samt undvikande av smärta och olust.
Holism
Läran om helheter som mer än summan av de enskilda delarna, i betydelsen att helheten inte kan förklaras utifrån dess delar.
Idealism
Uppfattning om verkligheten som betingad av kunskap och tänkande, med bibetydelsen att verkligheten inte kan existera utanför det mänskliga tänkandet eller medvetandet. Motsats: Realism.
Immanent
Inneboende (i världen) och på så sätt tillgänglig för vår observation. Motsats: transcendent.
Induktion
Empirisk generalisering igenom att kunskap om företeelser härleds från observationer. Motsats: deduktion.
Intentionalitet
Avser främst inom den fenomenologiska filosofin vad som ger tänkandet målriktning (begreppet är främst förknippat med Franz Brentano).
Kausalitet
Orsakssammanhang.
Kontingent
Tillfällig. Motsats: nödvändig.
Kritisk realism
Kunskapsteoretisk riktning som framförde uppfattningen om att det givna i ett föremål endast var som ett tecken på ett föremål.
Kyniker
Anhängare av filosofisk lära i det antika Grekland som vände sig mot samhälleliga konventioner. Den kyniska läran var dock mer samstämd med det asketism än cynism.
Logos
Grekiska för lära och teori, kan översättas till ”ord”, ”tal” eller ”tanke”, men i vidare betydelse också orsak eller berättelse. Inom filosofin kopplat till förnuft och kom att användas för att beteckna logik (ordet är härlett från 'logos'), både allmänt och inom till exempel argumentering.
Materialism
Filosofisk lära som syftar till att allt som existerar är sådant som kan förklaras utifrån fysiken. Motsats: Idealism.
Metafysik
En bred term som i korthet rör studiet av verklighetens beskaffenhet. Ordet består av meta ”bredvid” och fysik (den fysiska världen).
Misologi
Misstro och antipati emot förnuft och logiska resonemang.
Monism
Inom metafysiken en uppfattning om att det finns en enda form av substanser, antingen materiell eller immateriell (själslig). Jämför Dualism.
Naiv realism
En uppfattning enligt vilken världen är sådan den framstår för våra sinnen och att den existerar oberoende av vår kunskap om den. Jämför Idealism.
Nihilism
Ståndpunkt som förnekar egenvärdet i existensen och moralisk sanning.
Nominalism
Uppfattning om verkligheten att materiella och abstrakta fenomen är olika betingade. Exempelvis att allmänbegrepp inte är ting utan blott namn på ting. Motsats: Realism.
Objektivism
Uppfattning att verkligheten vi uppfattar finns oberoende av oss, fast i annan form än vad våra sinnen förmedlar till oss. Motsats: Subjektivism.
Ockhams rakkniv
En term som fått sitt namn från den engelska 1300-talslogikern William Ockham. Ockham menade att förklaringar till fenomen har större chans att hittas om alla onödiga inslag som komplicerar teorin skärs bort, i bildlig mening, något som Ockham grundade på att naturen väljer enkla vägar i sin uppbyggnad.
Ontologi
Läran om de varande tingen (ordet härstammar från det grekiska ordet för föremål) de säregna dragen hos varandet som utgör vad någon förknippar med verkligheten.
Ontologiska gudsbeviset
Ett argument för Guds existens framfört av Anselm av Canterbury och senare namngivet av Kant.
Platonism
Beteckning för riktningar som baserat sig på Platons verk.
Pragmatism
Ståndpunkten att en teori är sann om den visar sig giltig i praktiken. Det finns även en filosofisk rörelse som kallas pragmatismen (eller pragmaticismen) och som upphovsman räknas Charles Sanders Peirce.
Praktisk filosofi
Beteckning på filosofiska riktningar som åtskiljs från teoretisk filosofi. Inriktad på kunskap som den borde vara, vilket innefattar praktiska frågor såsom etik och normer.
Probabilism
Ståndpunkt att det endast går att nå sannolik, till skillnad från säker, kunskap.
Qualia
Den subjektiva aspekten av varseblivningar hos vårt medvetande.
Rationalism
Synen på kunskap som delvis medfödd och att viss kunskap kan härledas genom förnuftet. Ställs ibland mot empirism inom kunskapsteorin.
Realism
Uppfattning om verkligheten som obetingad av kunskap och tänkande och existerande oberoende av det mänskliga tänkandet eller medvetandet. Allmänbegrepp tillskrivs existens såsom ting. Motsats: Nominalism.
Skepticism
Uppfattning som tillbakavisar tanken på säker eller objektiv kunskap, inget kan varken bekräftas eller förkastas. Det finns underkategorier såsom moralisk skepticism som vänder sig mot tanken om sann moralisk kunskap.
Skolastik
Utgör en viktig strömning under högmedeltiden med teologin som huvudsaklig inriktning. En upphovsman som ibland utpekas är den franske teologen Roscelinus.
Sofist
Sofisterna hade ett pragmatiskt synsätt på kunskap och menade att retorik kunde vara lika viktigt som insikt. Deras relativa syn på kunskap och likaså moral gjorde att många tog anstöt av dem. Sofism har idag en negativ klang och avser spetsfundigheter utan vidare grund.
Solipsism
Idén att det enda som existerar är jaget och världen är därför enbart upplevelsen i subjektets medvetande.
Stoicism
Begrepp från den stoiska filosofiska skolan vars ideal var självbehärskning och ignorans av världslig strävan.
Subjektivism
Uppfattning att verkligheten får sin innebörd efter vårt sätt att uppfatta den. Motsats: Objektivism.
Substans
Det som utgör ett ting och är sammansatt av materia och form.
Teleologi
Idén att fenomen har ett ändamål, det vill säga att de inte styrs av fysiska allmänna lagar utan av ett mål. Teleologi kan betraktas som oförenlig med modern vetenskap.
Teoretisk filosofi
Beteckning på filosofiska riktningar som åtskiljs från praktisk filosofi. Inriktad på kunskap om det som är, vilket innefattar sådant som metafysiska frågor och det mänskliga tänkandet.
Transcendent
Överskridande (världen), det vill säga översinnlig, och därför inte tillgänglig för vår observation. Motsats: immanent.
Utilitarism
Filosofisk term vars namn utgår från latinets utilitas som betyder nytta. Utilitarism har förenklat kallats "nyttofilosofi".

Fördjupningar begrepp - läs vidare

Källor

Red. Poul Lübcke (1988). Filosofilexikonet