Kulturrelativism
Den relativistiska synen på etik utgår från att moraliska koder undgår det objektiva och snarare blir produkter av kulturer. Argument baserade på värdegrunder växlar dessutom över tid och följer samhällsnormernas förändring och påverkas av kulturen vi lever i. Det blir svårare att definiera universella moraliska omdömen, vilket framföder det som kallas kulturrelativism.
Bedömningen av etiska handlingsmönster på en allmän, universell, nivå försvåras av kulturella skillnader. Den kulturrelativistiska inriktningen inom moralfilosofi betonar därför att etik måste ses som relativ med tanke på moraliska sedvänjor hos kulturer. Vad som också betonas är att det inte går att betrakta andra kulturers seder som underlägsna, något som skett under historien och gett företräde åt europeiska synsätt.
Universalism
Fastän normer är styrda av samhället och kulturen är ståndpunkter inom etik som kategoriseras som universalism tänkbara. Det finns fall där transkulturella moraliska omdömen kan göras, till exempel ifråga om orättvist förtryck av folkgrupper. Etik från perspektivet universalism kan även innefattas av allmänt ömsesidiga aspekter, som rättesnöret att behandla andra som du vill att de ska behandla dig.
I boken Rätt och fel framför James och Stuart Rachels dylika invändningar ifråga om att den relativistiska aspekten inte bör upphöjas till den grad att en kulturs moralkoder blir placerade utanför fördömandets räckvidd. Det skulle i så fall göra det moraliskt fel att kritisera en annan kultur oavsett omständigheter och som exempel framförs den kinesiska regeringens metoder att ta sig an politiskt oliktänkande invånare. En aspekt som också framförs är att det inte skulle finnas etiskt utrymme att kritisera den egna kulturen eller politiken när detta kunde tänkas befogat.
Författarna menar att det heller inte är försvarbart att utvidga toleransen oändligt för att följa kulturrelativismens ståndpunkt: ”det finns ingenting i toleransens natur som kräver att man ska tycka att alla övertygelser, alla religioner och alla sociala sedvänjor är lika förträffliga”.
Kritik mot kulturrelativism
Mycket kritik har riktats mot kulturrelativismen och där kärnan i kritiken är åsikten att kulturrelativister på ett irrationellt sätt förnekar allmängiltighet. En av de som vänt sig emot dess premisser och inflytande är filosofen Thomas Nagel som menar att "det faktiska resultatet blivit att den redan extrema intellektuella lättjan i vår samtida kultur har vuxit och den seriösa argumenteringen på lägre nivåer inom humaniora och samhällsvetenskaper kollapsat".