Wittgenstein
Ludwig Wittgenstein var en av de mest inflytelserika filosoferna under 1900-talet och är alltjämt åberopad. Han föddes i Österrike, men kom att tillbringa mycket tid i England efter han blivit professor i Cambridge. Känt om Wittgenstein är att han deltog på fronten i första världskriget, att han var homosexuell och att tre av hans fyra bröder begick självmord. En berömd händelse ur Wittgenstein liv är då han avsade sig en enorm förmögenhet som tillfallit honom efter faderns bortgång.
Under sin livstid gavs endast ett verk ut: Tractatus logico-philosophicus (Logisk-filosofisk traktat, 1921), som handlar om språket och dess gränser. Detta var ett kortare verk på drygt hundra sidor i form av en rad aforismer – ibland bara bestående av en rad. Skriften är esoteriskt och det finns många olika tolkningar om dess innehåll.
Den analytiska filosofin som Wittgenstein var en del av sysslade i hög grad med språk och begreppsanalys. En betydande filosof inom denna gren var också Bertrand Russell.
Kritik av logiken och av filosofin
Wittgenstein skiljer på två typer av förhållanden i språket: de elementära och de sammansatta.
De elementära är de primära och består av huvudsats och bisats – ”Wittgenstein filosoferar”. De sammansatta består av hela meningar – ”Wittgenstein filosoferar om vad få förstår”.
De sammansatta kunde härledas från de elementära, fast slutsumman blev likväl bara tautologier. Detta leder oss in på Wittgensteins kritiska syn på logik. Logiken kan inte ge oss kunskap om världen utan bara till att göra enkla slutledningar samt tautologier.
Wittgenstein anser inte heller att filosofin inte kan ge säkra svar och betraktar sig själv som instängd i språket: "Mitt språks gränser betyder min världs gränser". Filosofin kan i stället för lära användas som aktivitet och därigenom hjälpa utövaren till klarare synsätt.
Avbrott och återkomst
Efter Tractatus logico-philosophicus blev Wittgenstein folkskolelärare och verkade i och med denna anspråkslösa ställning ha dragit sig tillbaka från filosofin. Han skulle dock återkomma på den filosofiska scenen i och med att han flyttar till England och universitetet i Cambridge där han blir professor i filosofi.
Det är under denna period man refererar till den "sene Wittgenstein" och nu skulle Wittgensten delvis komma att kritisera sitt tidigare verk, Tractatus logico-philosophicus. Rent allmänt kan hans sena filosofi betraktas som mer jordnära.
Efter Ludwig Wittgensteins död utkom flera postuma verk som ett resultat av tiden i Cambridge. Särskilt Filosofiska undersökningar (Philosophische Untersuchungen) skulle bli ett betydande verk för senare filosofer.