More
Thomas More studerade juridik vid Oxford och blev sedan yrkesverksam inom ämnet. Han övergick till humanistiska studier samtidigt som han anförtroddes diplomatiska uppdrag och på den vägen blev han rådgivare till kung Henrik VIII och slutligen lordkansler.
Hans liv skulle ta en dramatisk vändning efter att den engelska kungen utnämnt sig till överhuvud för kyrkan och More inte gett sitt bifall. Mores ovilja att ändra sin ståndpunkt ledde till att han avrättades. Mores orygglighet med vilken han riskerade sitt liv utifrån sin moral har gjort honom aktad av eftervärlden.
Utopia
Den skrift som More utkom med 1516 betitlad Utopia är ett framstående verk i den politiska idéhistorien och har levt vidare som ett begrepp i form av ”utopi”.
Utopia ger en skildring av en fiktiv övärld belägen långt från den av samtiden kända civilisationen. Boken skisserar vad författaren tänker sig som ett optimalt statsskick, vilket sker i litterär form där en fiktiv portugis vid namn Rafael Hythlodaeus påträffar denna okända värld om vilken han berättar för författaren More.
Utopia beskrivs som ett idealiskt samhälle. Genom parallellerna till det rådande brittiska statsskicket, som i varje jämförelse visar sig underlägset, fungerar framställningen dessutom som en satir. Mores Utopia skulle föregå senare skrifter i samma genre. Främst Det nya Atlantis (1626) av Francis Bacon, men också litterära verk som Gullivers resor (1726) av Jonathan Swift och Candide (1759) av Voltaire framställde alternativa samhällen som bildade motbilder till samtidens.
När More skrev om sitt tänkta idealsamhälle var kommunism ett okänt begrepp, men sättet som Utopia beskrivs på har onekligen likheter med det kommunistiska samhället. Privat egendom existerar inte, vilket medför att invånarna arbetar för det gemensammas bästa. Vidare beskrivs hur husens portar saknar lås. I Utopia är ingen "orolig för att han som privatperson skall sakna något, förutsatt att de offentliga förråden är välfyllda. Där förekommer ingen orättvis fördelning, där finns inga fattiga eller tiggare.” Vidare används anspråkslösa kläder som med mindre variationer liknar varandra och tillverkas i de egna hushållen. Det är nyttoinriktat medan flärd förkastas som överflöd. Guld är inte bättre än järn.
Utopia styrs av en furste som är utsedd av folket via ombud (syfogranter) att regera på livstid – fursten kan dock avsättas vid maktmissbruk. Åkerjorden är rättvist fördelad och styrs av jordbrukare i stället för godsherrar. Det finns en skiftande rollfördelning mellan stadsbor och lantbrukare: efter en tvåårsperiod flyttar stadsbor ut på landet och lika många flyttar från landet till staden.
Graden av sysselsättning är hög och en drönartillvaro bannlyst. ”Sex timmar anslås till arbete” och fritiden ägnas inte minst åt studier medan sådant som enligt författaren anses fördummande (t.ex. hasardspel) är förbjudet.
Det råder religionsfrihet, men den huvudsakliga religionen har tydliga drag av kristendom. Det nämns att kvinnliga präster förekommer. Tanken om religiös tolerans låg i tiden och bokens författare var samtida med Martin Luther som låg bakom den protestantiska reformationen. (Det bör nämnas att More själv var katolik och att hans beskrivning av religiös tolerans också kan ha ironiska inslag.)
Utopia skildras i idealiserade drag, men det är inte en fullkomligt paradisisk plats. Krig kan utbryta, fast utoperna är fredliga och deltar enbart i militära konflikter när de attackeras utifrån. Utopia är i mycket en skildring om utoperna som bebor landet och beskrivningen tillkännager att de är karaktärsfasta, dugliga i göromål och dygdemönster.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi
More citat
"Liksom bara en oduglig läkare botar en sjukdom genom att sätta en ny på patienten, så erkänner den som inte kan förbättra medborgarnas liv utan att beröva dem livets goda att han är inkompetent att härska över fria män."