Bacon
Francis Bacon gjorde en lyckosam yrkeskarriär inom först juridiken och sedan politiken. Fast det skulle få ett tvärt slut efter att han gjort sig skyldig till att ha tagit emot mutor. Hans liv skulle därefter inriktas på filosofi, något som redan i unga dagar intresserat honom.
Kunskap och vetenskap
Francis Bacon har kallats den första vetenskapsmannen. Han tillskrivs dock inga upptäckter och ska kanske med mer rätta ses som en sorts talesman för vetenskapens nytta – ett synsätt som vid denna tid inte var något självklart. Hans huvudsakliga teser kretsar kring kunskapens betydelse för människan och hur civilisationen kommer omstöpas av naturvetenskaperna.
Idag är det en självklarhet att vetenskapen är framåtsträvande, men under medeltiden var vetenskaperna fixerade i vad som ansågs vara eviga sanningar som i hög grad gick tillbaka på antiken. Men för Bacon var det orimligt att hålla fast vid äldre tiders uppfattningar då hans egen samtid hade en längre erfarenhet och därmed i stånd att besitta större vetande.
Bacon bestred en del av värdet i kontemplation och filosofiska system framför vilka han föredrog nyttotänkande. Hans vurm för den rationella kunskapen ska ses i bakgrund av den starka ställning som naturvetenskapen intar under 1600-talet (han är samtida med bl.a. Isaac Newton). Bacon blev en av de viktigaste företrädarna för idén att vetenskap och kunskap bör utvecklas genom att ompröva gamla sanningar och expandera mot nya områden. Bacon lade fram en teori om varför kunskapen stagnerat, vilket han kallade gyckelbilder:
- Stammens gyckelbilder – hur människans syn på världen påverkas av hennes självsyn och hur hon därmed hindras från att se världen som den är.
- Grottans gyckelbilder – hur den enskilda människan är präglad av sina erfarenheter och hur hennes fördomar kan leda henne fel ifråga om uppfattningar.
- Torgets gyckelbilder – utgår från den mänskliga gemenskapen som källa till villfarelser och särskilt hur språklig kommunikation avleder från att uppfatta verkligheten på ett objektivt sätt.
- Teaterns gyckelbilder – hur teorier såsom filosofiska system försvårar för förståendet att nå insikt om världen.
Målet med sökandet efter kunskap och ny teknik är för Bacon idén om dess användbarhet för samhället och den moderna människan.
Nya Atlantis
Nya Atlantis (New Atlantis) utkom postumt 1627 och i denna skisserar Bacon ett samhälle byggt på vetenskaplig strävan som ledande princip. Likt Thomas Mores Utopia har Nya Atlantis formen av en fiktiv framställning i vilken en okänd ö påträffas. Det skildras hur ett skepp som avseglar från Peru mot Asien hamnar ur kurs och slutligen siktar land någonstans i Söderhavet (det som idag kallas Stilla Havet). Ön heter på invånarnas eget språk Bensalem (jfr. Jerusalem).
Det påhittade Atlantis beskrivs redan under antiken av Platon i dialogerna Timaios och Kritias och vars idealstat i Bacons tappning blir en spekulativ stat vars naturvetenskap ligger långt före övriga världens och har resulterat i enormt välstånd. Ön är okänd för omvärlden, men genom regelbundna forskningsresor vet invånarna däremot allt av värde ifråga om ”vetenskaper, konster, manufakturer och uppfinningar från hela världen”.
Det är tydligt hur Bacon kända devis ”kunskap är makt” avspeglas i detta folks handelsresor, vilka avseglar med allehanda varor och återkommer inte med varor utan med information i fråga om upplysningar de inhämtat samt böcker och instrument.
Av de uppfinningar och dylikt som besättningsmännen får höra talas om på det nya Atlantis finns exotiska ting såsom ”maskiner till att öka och förstärka vindar”, ”paradisvatten” som förbättrar hälsan och ger ett längre liv och ”hälsokamrar” vars luft är behjälplig för att bota sjukdomar.
Det ges prov på sådant som kommit att tillhöra den moderna vetenskapen och på vilket vi idag har en ambivalent syn. Det handlar om frukt som manipuleras för att ”komma upp och bära frukt hastigare” och bli ”större och sötare” samt djur på vilka utförs ”dissektioner och experiment, så att vi därigenom kan få kunskap om vad som kan påverka människokroppen”. Även vad som kan liknas genmanipulation beskrivs för att framställa nya korsningar av arter.
Telefonen som inte uppfanns förrän under andra halvan av 1800-talet förekoms i detta verk från 1627, i vilket en uppfinning omtalas med följande ord: ”medel till att förmedla ljud i ledningar och pipor på oväntade vägar och avstånd”.
Francis Bacon hyste en optimistisk kunskapssyn som omfamnade idén att människan skulle uppnå ett herravälde på jorden genom teknik och vetenskap.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi