Seneca

Ca 4 f.Kr.–65 e.Kr.

Seneca teckningLucius Annaeus Seneca levde i Rom under antiken. Han är i våra dagar främst känd som filosof, men var också politiker. Han växte upp under mycket välbärgade förhållanden och skulle som vuxen bli den rikaste personen i det romerska riket.

Senecas förmögenhet gick ibland på tvär mot hans filosofiska idéer om att ett dygdigt liv bör levas i enkelhet där det materiella står i skymundan för det inre livet.

Seneca studerade retorik och filosofi, men gjorde också politisk karriär i Rom och var under en period tutor till den blivande kejsaren Nero och efter Nero intagit makten över Romarriket 54 e.Kr. skulle Seneca bli dennes rådgivare.

Senecas liv skulle ändas under dramatiska förhållanden. Sedan en sammansvärjning uppdagats mot kejsaren beordrades Seneca som ansågs haft kännedom om denna att ta sitt liv.

Stoicism och vishetslära

Seneca använde brevformen för sina filosofiska betraktelser. En brevmottagare till vilken texterna dock aldrig var tänkta att avsändas blev tilltalad. Det rör sig om universella ämnen även om Seneca hämtar exempel från sin egen samtid.

Senecas filosofi kan enkelt beskrivas som en samling levnadsråd. En vishetslära som delvis sammanlöper med stoicismen som var den filosofiska riktning Seneca stod närmast. I stoicismens anda betonar Seneca i Om det lyckliga livet att ”det enda som skänker oss frihet är likgiltighet inför döden”. Häri utvinns det goda i form av fridsamhet och ett upphöjt sinne.

Det är vanvettigt att spjärna emot eller att sörja över missgynnsamhet hos vårt öde. Det vi inte har makt att påverka bör vi tåligt och stillsamt underkasta oss. Det är det manliga – stoicismens lära ansågs vara något främst män hade förmåga att följa – och respektingivande sättet att hantera livets kast. "Om en stor man faller och är stor även när han ligger ner, så föraktar människorna honom lika litet som de trampar på ruinerna av ett heligt tempel", skriver Seneca i ett av sina fiktiva brev.

Ryktet som framstående retoriker återspeglas i en formuleringskonst med vilken denne antike författare framställer sina levnadsregler. I Om livets korthet för Seneca fram sin åsikt om att livet i själva verket inte är kort till sin tidsrymd, men att de flestas liv bortslösas på sådant som lättja, slaveri under begären och strävsamt arbete utan proportion. Vi märker inte hur denna dyrbarhet som tiden är förbrukas medan vi är upptagna med allehanda ting eller planerar att en dag i framtiden sakta ned och då först verkligen ta vara på tiden.

Så vad bör vi fylla tiden med? Seneca skriver att ”bara de som ägnar sig åt vishet (…) är i verklig mening lediga och det är bara de som egentligen lever”. Att ägna sig åt vishet innebär utifrån Senecas synsätt bland annat ta del av frukten av stora tänkares uppnådda vetande: ”Dessa tänkare kommer ge dig en väg till evigheten och lyfta upp dig till den plats varifrån ingen kastas ner. Detta är det enda sättet att flytta fram de gränser vår dödlighet sätter.” Och genom att till exempel lära oss om historien breddas vårt liv då vi får insyn i mycket större tidsrymder än de vi kan uppleva genom att endast betrakta vår omgivning och ta del i vår samtids angelägenheter.

Seneca är inte alltid framställd som en stor filosof, kanske beroende på att han också förknippas som politiker och hans filosofiska skrifter utgörs av främst levnadsregler och mindre av abstrakta ämnen. Mindre kända är Senecas litterära verk bestående av bland annat satirer och dramer varav endast ett fåtal är bevarade.

Översikt: Alla filosofer efter kronologi

Seneca citat

Förvillelser ansätter och omringar människorna från alla håll och tillåter dem inte att resa sig upp eller att höja blicken för att urskilja sanningen utan håller dem nedpressade och fastnaglade i sina begär. Ur Om livets korthet

*

Ett lyckligt liv är alltså det som stämmer överens med sin egen natur, och ett sådant går bara att uppnå om vi först och främst besitter ett sunt och beständigt friskt sinne, om detta därefter är modigt och energiskt, vidare ädelt tålmodigt och har förmåga att rätta sig efter omständigheterna, utan överdriven ängslan intresserar sig för sin kropp och det som hör till den, och till sist om vårt sinne är uppmärksamt på allt som hör till ett drägligt liv, dock utan att falla i beundran för något särskilt, och alltså nyttjar ödets gåvor utan att bli slav under dem”. Ur Om det lyckliga livet

*

Ingen utom den vise är god. Ur Om den vises ståndaktighet

Källor

Seneca. (2012). Om livets korthet och andra skrifter (översättning Magnus Wistrand). Göteborg: Daidalos.