Seneca
Lucius Annaeus Seneca levde i Rom under tiden kring Jesus födelse. Han är i våra dagar främst känd som filosof, men var också politiker. Han växte upp under mycket välbärgade förhållanden och skulle som vuxen bli den rikaste personen i det romerska riket.
Senecas förmögenhet gick på tvär med hans filosofiska idéer om att ett dygdigt liv bör levas i enkelhet där det materiella står i skymundan för det inre livet.
Seneca studerade retorik och filosofi innan han gjorde politisk karriär. Under en period var han tutor till den blivande kejsaren Nero och efter Nero tagit makten över riket 54 e.Kr. skulle Seneca bli dennes rådgivare.
Stoicism och vishetslära
Seneca använde brevformen för sina filosofiska betraktelser. En brevmottagare blev tilltalad, till vilken texterna dock aldrig var tänkta att avsändas, men det var en del av framställningsformen. Det rör sig om universella ämnen även om Seneca hämtar exempel från sin samtid.
Senecas filosofi kan enkelt beskrivas som en samling levnadsråd. En vishetslära som delvis sammanlöper med stoicismen som var den filosofiska riktning Seneca stod närmast. I stoicismens anda betonar Seneca att ”det enda som skänker oss frihet är likgiltighet inför döden”.
Det är därför vanvettigt att spjärna emot eller att sörja över missgynnsamhet hos vårt öde. Det vi inte har makt att påverka bör vi tåligt och stillsamt underkasta oss. Det är det manliga – stoicismens lära ansågs vara något främst män hade förmåga att följa – och respektingivande sättet att hantera livets kast. "Om en stor man faller och är stor även när han ligger ner, så föraktar människorna honom lika litet som de trampar på ruinerna av ett heligt tempel", heter det i ett av Senecas brev.
Ryktet som en enastående retoriker återspeglas i en formuleringskonst med vilken denne antike författare framställer sina levnadsregler. I Om livets korthet för Seneca fram sin åsikt om att livet faktiskt inte är kort till sin tidsrymd, men att de flestas liv bortslösas på sådant som lättja, slaveri under begären och strävsamt arbete utan proportion. Vi märker inte hur denna dyrbarhet som tiden är förbrukas medan vi är upptagna med allehanda ting eller planera att en dag i framtiden sakta ned och då verkligen ta vara på tiden.
Vad bör vi då fylla tiden med? Seneca skriver att ”bara de som ägnar sig åt vishet (…) är i verklig mening lediga och det är bara de som egentligen lever”. Att ägna sig åt vishet innebär utifrån Senecas synsätt bland annat åtnjuta frukten av stora tänkares uppnådda vetande: ”Dessa tänkare kommer ge dig en väg till evigheten och lyfta upp dig till den plats varifrån ingen kastas ner. Detta är det enda sättet att flytta fram de gränser vår dödlighet sätter.” Och genom att lära oss om historien breddas vårt liv då vi får insyn i större tidsrymder än de vi kan uppleva genom att endast betrakta vår omgivning och ta del i nutida angelägenheter.
Seneca framställs inte alltid som en stor filosof, vilket kan bero på att han också förknippas med politiken samt att hans filosofiska skrifter utgörs av främst levnadsregler och mindre av abstrakta ämnen. Mindre kända är Senecas litterära verk bestående av bland annat satirer och dramer varav endast ett fåtal är bevarade.
Senecas liv skulle ändas under dramatiska förhållanden. Sedan en sammansvärjning uppdagats mot kejsaren beordrades Seneca som ansågs haft kännedom därom att ta sitt liv.
Översikt: Alla filosofer efter kronologi