Pascal

1623-1662

Blaise Pascal var en fransk teolog och filosof samt fysiker och matematiker. Han var länge främst inriktad på matematik och hans stora religionsfilosofiska verk Tankar (Pensées) publicerades först efter hans död då manuskriptet upptäcktes.

Tankar är i mycket ett ställningstagande för kristen moral och ett försvar för Kristendomen som religion. Fast framställningen, till formen bestående av kortare avsnitt med spridda reflektioner, är i hög grad filosofisk till sin art.

Den rationella tron

Pascal förordar i Tankar att Gud existerar, men det är inte ett ”Gudsbevis” av det slaget som till exempel Anselm lägger fram under medeltiden. Pascal är inte fullständigt övertygad utav bevisen för den kristna religionens grunder, men framför en tes om att det trots allt är mer rationellt att tro på en högre makt eftersom den högsta lyckan bara kan nås på denna väg emedan tvivel frambringar olycka. Vi har inget att förlora genom att tro på Gud då det ger oss hopp om ett kommande liv och skänker oss lycka till dess. Att avstå att tro däremot kan inte leda till någon vinning.

Denna tanke framförs utifrån en syn på människans villkor som Pascal sammanfattar med orden ”obeständighet, leda och oro". Det är inte ateisterna utan de som är liknöjda eller hyser skepsis inför tron som agerar mest oriktigt. Deras insats är ringa i relation mot vad deras möjliga vinning är (om deras tro visar sig vara riktig).

Det faktumet att Gud inte är synlig, är för Pascal, inte ett tillräckligt motbevis mot dennes existens. Tron kräver att hjärtat söker och finner, vilket gör det omöjligt att på intellektuell basis avfärda existensen av Gud. Eller som Pascals kända citat lyder: "Hjärtat har sina skäl som förnuftet inte känner".

Pascal kritiserar också andra religioner och dess instiftare, något som dock faller utanför ramen för vad som här är intressant ur ett filosofiskt perspektiv.

Den störtade människan

Pascal beskriver människan som att ha störtat ned från sin fullkomlighet. I sin potential är hon stor, men hennes veklighet består av eländiga förhållanden.

Människan är i strid med sig själv där lidelserna stöter emot förnuftet. Även om människan tror sig söka lycka genom att uppnå ro behöver hon i själva verket oro. I frånvaro av oro blir livet enformigt och oron är därför nödvändig avledning från den enformiga livssituationen där hon börjar tänka och upptäcker tomheten som egentligen utgör hennes liv.

Pascal har heller ingen positiv syn på mellanmänskliga relationer. Människorna älskar inte varandra för vad de är utan för de yttre egenskaperna och utseendet, vilket inte minst är problematiskt då dessa saker aldrig är helt beständiga hos någon. De är också upptagna med tankar om vad deras medmänniskor tänker om dem.

Makt och lagar

Av pragmatiska orsaker är det till vår fördel om vi lär oss lyda lagar och sedvänjor. Misstagen uppstår då vi tror att vi kan finna sanningen kring rätt och fel i varje enskilt fall och införa denna som ny lag. Det är alltså bättre att acceptera någorlunda rättvisa lagar då det inte finns realistiska utsikter i att uppnå helt rättvisa sådana.

I Pascals syn på moral framgår att rättfärdigheten av praktiska skäl bör företrädas av makten där majoritetens syn ska bli vägledande – mer av praktiska skäl dock än som varande den mest upplysta vägen. ”Rättfärdighet och makt måste alltså gå hand i hand”, skriver Pascal, så att ”detta som är rättfärdigt blir starkt och det som har makten samtidigt blir rättfärdigt”. I Blaise Pascals synsätt är makt och myndigheter nödvändiga, men deras tillkomst och skick är baserade på tillfälligheter.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Pascal länkar - läs vidare

Litteratur

Skrifter av Pascal

  • Tankar (Pensées, 1670)

Källor

Citaten i texten är från Ingar Gadds översättning av Pensées.