Marx

1813-1883

Karl Marx fotografiKarl Marx har fått en egen -ism uppkallad efter sig, marxism, och är en av de stora politiska tänkarna under 1800-talet.

Marx levde i industrialismens tidevarv då alltfler människor samlades i städer och utförde monotona och ofta slitsamma arbeten. Det var också i en tid då maskinerna som från början antogs komma till undsättning för arbetarna i stället medförde att de många gånger fick svälta. Marx var kritisk till de kapitalistiska aspekterna av denna industrialisering och han intog en revolutionär ställning: han betvivlade statens förmåga att värna om de svaga i samhället och snarare ansåg att den ökade motsättningarna. Han ville se ett nytt system med socialistiskt-kommunistiska förtecken.

Karl Marx föddes i den tyska staden Trier där han växte upp i en judisk familj. Han skulle sedan flytta till Bonn för att läsa juridik innan hans far skickade honom till universitetet i Berlin i hopp om att disciplinen där skulle få inverkan på den unga Marx som förvisso studerade flitigt, men också uppsökte krogarna frekvent. I Berlin missade han de flesta föreläsningarna medan han ägnade sig åt egna studier.

Efter en flytt till Paris blev han ett av de ledande namnen inom den socialistiska rörelsen och han skulle skriva artiklar i den radikala tidningen Vorwärts!. Marx blev därtill en ökänd profil inom den kommunistiska rörelsen och i tidningsartiklar framställdes han som en bråkmakare och stor fara för det välordnade samhället, däribland ingick många lögnaktiga rykten. 

De som stötte på Karl Marx vittnade om dennes säregna yttre: svartmuskig med ett korpsvart hår, kläderna i oreda, fast på samma gång var hans personlighet bestående av en vidunderlig pondus och denne Marx var även en ypperlig förmåga som talare. Marx var inte bara en författare till sina läror utan också aktiv som ledargestalt för den socialistiska kampen, vilket han en enligt vissa gjorde med ett smått diktatoriskt handlag.

I Paris kom han bland annat i kontakt med Friedrich Engels (1820-1895) och dessa skulle tillsammans bli upphovsmän till det berömda Kommunistiska manifestet (1848), se även artikeln Kommunismens ideologi.

Kommunistiska manifestet

”Ett spöke går runt i Europa – kommunismens spöke”. Så inleds det Kommunistiska manifestet där det fastslås att den mänskliga historien sedan civilisationer ordnades i samhällen har bestått av klasskamp och nutidens två huvudsakliga klasser är bourgeoisien (enligt Marx den egendomsägande klassen) och proletariatet (enligt Marx den egendomslösa klassen som bara kan sälja sin arbetskraft).

Fastän skriften spyr galla över bourgeoisien lovordas den samtidigt för att ha ”spelat en högst revolutionär roll i historien” då den förintat det feodala och patriarkala, nydanat industrin samt upprättat ett handelssystem som även de högsta klasserna måste anpassa sig efter. Det sätt den nya industrin och handeln beskrivs i manifestet påminner starkt om det som idag går under namnet "globalisering".  

Bourgeoisiens nya dominanta roll i samhället är dock tillfällig, dess omvälvande framfart har nämligen oundvikligen dukat upp för nästa stora omdaning: proletariatets revolution. 

Kommunisternas mål i denna utveckling är ”proletariatets utbildande till klass, störtandet av bourgeoisiens herravälde, proletariatets erövring av den politiska makten”. Kommunismen ville också se en radikalt annorlunda och jämnare fördelning av egendom och kapital bland medborgare. Inför invändningen att detta inskränker på individens frihet ger manifestet motargumentet att kapitalet först och främst inte är något personligt, utan en ”social produkt” som uppstått genom utsugning av lönearbetare. Kommunismen vill förhindra att maktkoncentrationer uppstår som ett resultat av att stora kapital ansamlas av privatpersoner, i detta inbegrips även egendom.

Marxismen och dess huvuddrag

Karl Marx ekonomiska och politiska tankar utgör grunderna i den marxistiska samhällsåskådningen. Några av huvudfrågorna kretsade kring privat ägande, exploateringen och alienering av arbetaren.

Privat ägande skulle enligt det marxistiska tankesättet minimeras till det nödvändiga, såsom kläder och möbler. I övrigt skulle staten äga mark och andra resurser, vilka skulle fördelas till medborgarna under rättvisa former.

När privat ägande tillåts i större utsträckning framträder kapitalister och det är underlaget för den marxistiska teorin om arbetaren som exploaterad genom att han tvingas sälja sin arbetskraft till kapitalismen. Detta leder in på ett annat centralt begrepp: mervärde, vilket hos Marx var en modifiering på den vedertagna värdeteorin vars huvudpoäng är att priset på en vara bestäms av produktionskostnaden. Det Marx kallar mervärde utgår från differensen på priset för arbetskraften och produktens penningvärde – en differens som kan omvandlas till överskott och tillfalla kapitalisten. Arbetaren som producerar varor fast utan att få del i mervärdet förblir då i beroendeställning till kapitalisten.

I det första bandet av Kapitalet (Das Kapital) som gavs ut 1887 och skulle följas av flera band postumt lägger Marx fram sina mogna teorier om hur arbetarna och kapitalismen samverkar. Här skiljer Marx på en varas bruksvärde (dvs. dess nytta) och bytesvärdet (dvs. dess förtjänst).

I ett kapitalistiskt samhälle producerar inte längre arbetaren varor för att de är nödvändiga för dennes egna behov, utan producerar varor i form av arbetskraft. Som vidareutveckling av detta tenderar arbetaren alltmer sällan skapa fullständiga produkter utan specialiseras alltmer för bara framställa en del av produkten, vilket leder till alienering.

Slutord

Karl Marx levde i stort sett hela livet i fattigdom. Det blev åtskilliga vändor till pantbanken och hot från fordringsägare var ett återkommande inslag. Hans familj härjades av sjukdomar och i ett fall ledde det till ett dödsfall då Marx tvingades skiljas från sin son. Om det inte varit för vännen Engels generositet skulle Marx kanske inte fått möjlighet att skriva sina böcker och många artiklar. Karl Marx dog 1883 efter bland annat ha plågats av bronkit en längre tid.

Artikelförfattare: Oskar Mark

Litteratur

Skrifter av Marx

  • Kommunistiska manifestet - 1848
  • Pariskommunen - 1871
  • Kapitalet (Das Kapital) - 1887

Källor

Wheen, Francis (1999). Karl Marx - En biografi
Liedman, Sven-Eric (2004). Mellan det triviala och det outsägliga. Daidalos.