Filosofer och deras värld

I den västerländska historien är filosofer kända sedan antikens dagar i det klassiska Grekland. De första filosoferna sysselsatte sig i hög grad med frågor om fysik och astronomi av ett slag som har kallats för naturfilosofi.

Filosofihistorien präglas givetvis av historiska och kulturella epoker. På medeltiden stod kristendomen och filosofin i ett nära förhållande, under renässansen fick människan större plats och under 1600- och 1700-talen skulle den nya vetenskapen påverka filosofin.

Även om filosofi historiskt sett inte är ett västerländskt fenomen fokuserar denna sida på personer som är hemmahörande i vår del av världen. Förhoppningsvis kan en breddning ske med tiden. Samma förhoppning gäller förstås även bristen på kvinnliga filosofer.

filosofer

Vad är filosofi?

Filosofi är ett grekiskt ord som betyder ”kärlek till visdom”. Det är ett slags utvecklat undrande som leder till abstrakta tankegångar. När människan undrar annat än hur det går till att göra upp eld och börjar begrunda himlavalvet eller sin egen själ, då styrs tankarna mot ett kontemplativt grubblande som kan kallas för filosoferande.

Med tiden har filosofer ständigt utvecklat nya problem och begrepp. Kännetecknande för filosofins område är att många problem tycks förbli olösta. Bland de eviga frågorna ryms gåtan om världsalltets uppkomst och struktur, gränsen för kunskap och hur omgivningen omkring oss egentligen är betingad.

Frågan om existensen av en gud har förblivit en annan utdragen diskussion där många förslag rests, från Anselms ontologiska gudsbevis till Nietzsches ”Gud är död!”.

Synen på samhällets vara och form har också bidragit till en brännande fråga bland filosofer. Fastän redan Platon skissade en idealstat har många andra sedan sagt sitt om detta där Moores utopi och Rousseaus civilisationskritik uppvisar en splittrad bild.

Filosofi är en yttring inför vår vetgirighet och de undanskymda svaren. Filosofin är också ett vetenskapsfält med plats för motstridiga teorier inom en rad områden såsom logik, etik, semantik och estetik.

Filosofers betydelse idag

Filosoferna har idag en ganska avsides plats. De har inget större inflytande på de flestas vardagsliv i form av normer och tankesätt, såvida inte all sorts moral kan infogas som en del av filosofin.

Världen har blivit alltmer pragmatisk och en tanke är sedan länge värderad lägre än ett synbart resultat. Bekantskapen med filosofernas tankar och idéer är begränsad som ett ämne inom undervisning och deras verk utgör en mindre avdelning på biblioteket eller i bokhandeln. Filosoferna är dock inte i faran av vara utdöende, då själva filosoferandet på grund av sin natur inte kan dö ut (dess smärtgräns har dock gestaltats i flertalet dystopiska litterära verk).

Precis som är fallet med modern poesi har sentida filosofer som Ludwig Wittgenstein och Jacques Derrida säkerligen skrämt bort en del genom sina esoteriska tillämpningar av ämnet. Filosofer med livsfilosofi på dagordningen - här kan Kierkegaard och Schopenhauer nämnas - förblir likväl angelägna för många som tänkare, vars drabbningar med tillvaron förblir en fascinerande fond till filosofin som ett allmängiltigt, mänskligt syndrom.

Nya artiklar - Nozick | Frankl | Arendt

Filosofiska verk och handböcker

  • Filosofins historia, Anders Wedberg - 1958-66 (tre band)
  • Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr..., Svante Nordin - 2003
  • Filosofilexikonet, red. Poul Lübcke - 1988

Fler böcker av särskilda filosofer finns listade i artiklar om respektive filosof.

* På collagebilden ovan finns bilder från vänster till höger på Locke, Schopenhauer, Rousseau, Sokrates, Nietzsche, Sartre och Kant.